Igår var en okej dag. Åt 1dl lättfil till frukost. Sprang 30 minuter i det vackra vädret utan fot-ont. Gick på finsittning och lyckades äta rätt sparsamt. Fin kväll, och sov länge idag.

En bild från vad jag åt i % igår:

41,35% alkohol... Och då fyllde jag inte i exakt allt jag drack heller. Och denna kväll innehöll inte ens speciellt mycket, jämfört med hur det brukar kunna se ut.

Sådärja, då har jag beställt Glucosanol från en sida på internet... ska bli spännande att testa dem. Har en hel lista på grejer jag vill testa... men dessa har jag varit inne och klämpt på länge på apoteket... Spännande!

Idag blev det en stabbig frukost (måste bli så pga av grejer som händer i skolan). Men sen gick det lite utför, på lunchen fanns det kakor och choklad, åt 4 st finska pinnar och typ 8 dumle.. inte bra.

Sen tog jag en banan och drog till gymmet.

• 1 timme yoga
• 70 min tuff spinning

Därefter gick jag med några kompisar och åt 1 tallrik tomatsoppa och 3 pannkakor. Känns inte bra.

Dock har jag börjat med matdagboken igen, och det ger mig fetångest att se kalorimängden svart på vitt, det gör att man tänker till lite extra innan man tar nåt. För det är JOBBIGT att varje kväll se hur mycket man äter, det är jobbigt att fylla i. Annars blir det lätt att man slirar lite grann för sig själv med sanningen och kanske tar lite mer än man borde. Om man vet att man ska skriva in allt på kvällen, och hur det kommer kännas när det är fetmycket (som idag) så är det lättare att "tacka nej till sig själv" Jag behöver styra upp mig själv med mattänket. Lite mat-boot-camp. Har blivit lite mycket "slira på sanningen" på senaste tiden.

Idag blev uträkningen såhär:

In: ca +1500 kcal

Ut: ca -700kcal

Totalt: -800 kcal

Och detta är ju självklart inga bra siffror. Jag skäms och mår dåligt. Hade egentligen tänkt att slippa middagen för att kompensera lunchen, men det gick ju inte, det är det här jag menar med att jag kanske inte är beredd att offra socialt umgänge för att slippa äta. För umgås jag med vännerna kan jag inte lämna mat eller inte äta, dom har benkoll och börjar förhöra och frågasätta, och dom är inte nådiga.

Imorgon ska det (förhoppningsvis) se bättre ut. Har redan bestämt att halvera kaloriintagen på frukosten, det är lätt att hålla. Och lunchen blir matlåda, så det är inga problem.. det är sen det jobbiga börjar... umgänget... men vi får se hur det går.

Notes to Self:

Just det, måste komma ihåg att beställa hem äppelcidervinäger oxå. Min är slut snart nämligen... Har också funderat på dessa "Glucosanol", vad är det? undrar om dom är bra... måste googla lite.. kanske skulle ta och testa dem... Juste, Dulco börjar ta slut oxå, verkar bli en tur till Apoteket... Föresten, frågar apotekspersonalen något om man vill köpa typ Allli, Glucosanol eller det där Liposanol..? man kanske kan beställa på internet för att slippa frågor...

Tänkte sätta mig och plugga, hade köpt 1 mango samt 1 hg lösgodis som motivation... det gick ju bra! Hamnade här istället och fixade en header.

Ja, ja... ska börja med Matdagboken.se igen.

Satt och kollade igenom hur det såg ut för nåt år sen.. och jäklar vad duktig man var då... måste på något sätt hitta tillbaka till motivationen...

Jag märker att jag är helt förvirrad och fram och tillbaks.

Ena sekunden känner jag mig som världens fetaste. äckligaste, fulaste människa och vill bara dö.

Nästa sekund tänker jag att jag är knäpp som inte äter och tränar för mycket och såhär kan jag inte leva, ingen kille vill ha en pinne iallafall.

Minuten senare börjar jag nästan gråta för att jag inte hinner till gymmet idag, och att jag hatar min satans fot som inte blir bra.

En del av mig tänker att fan man ska inte spy alls, det är sjukt. En annan säger "vadå, några gånger i veckan är inte så farligt, bara det inte går överstyr, det sker ju max 2ggr per dag endå, inte som riktiga ätstörda som håller på hela dagarna, varje dag, du är långt från konstig, alla gör det".

Tänker att jag "borde" äta middag. Men 2 dl couscous ser SÅ mycket ut på tallriken, häller tillbaka i en matlåda, tänker att jag spar till imorgon. Häller tillbaka på tallriken och tänker att "nämen nu får du ge dig, 1dl couscous har ingen dött av". Får ångest igen och häller tillbaka i matlådan. Om någon såg hur jag höll på?

Sen tänker jag att jag ska handla nåt gott för att motivera mig till att plugga (så som jag kunde göra förut) men så kommerr jag till affären och ska välja. Det går inte, kan inte bestämma mig, måste läsa innehåll på VARJE förpackning, vända på allt, jag märker att folk kollar... måste välja, vilket ska jag ta, så många val, och inget verkar kunna bli rätt....

Världens rörigaste inlägg, men det är såhär det är i mitt huvud, hela tiden, varje sekund dividerar jag med mig själv om jag är "normal" eller inte.

Jag har ju som sagt förut inte haft mens på över 10 månader... Och jag funderar mycket på om jag ska gå till vårdcentralen och "söka hjälp" för det. Fast jag misstänker ju vad det beror på, samtidigt som jag inte fattar hur det skulle vara möjligt. Jag menar, jag är inte ens speciellt smal, skulle typ alla tjejer som är som jag och smalare inte ha mens då eller? Jag vet ju flera som är smalare och endå har det. Förstår inte hur det går ihop faktiskt. Har funderat på att göra en såndär impendansmätning på Apoteket, där man får reda på hur många % kroppsfett man har.

Samtidigt så vet jag att jag skulle få massa frågor om jag gick till en läkare, och säkert bli sedd på som nån med ätstörningar kanske, men det känns så dumt, för det har jag ju inte! Jag är inte ens speciellt smal, jag kan äta godsaker/kakor ibland utan att spy osv. Aja.... komplicerat.. hur hade ni gjort?

Nån mer som "lider av amenorré"? Vad har ni gjort/ ska göra åt det?

Jag vill ju ha barn nångång i framtiden... Samtidigt kan jag verkligen INTE tänka mig att gå upp i vikt, jag är ju inte ens smal nu...

Det finns en så himla äckligt smal tjej i skolan... hon är verkligen anorexiafall DELUXE. Det ser ut som att hon ska falla ihop när som helst. Kinderna är helt insjunkna och hon ser ut att vara typ 80 år gammal, fast hon är kanske 23-25 år. Hon går helt hackigt också, som att benen på henne ska gå sönder när som helst. Hon ser ut som en Auschwitzfånge. Man mår uppriktigt sagt riktigt dåligt när man tittar på henne.

Fattar ärligt talat inte hur hon ska klara skolan sen när det blir lite tuffare... Men det är verkligen avskräckande så som hon ser ut.

Jag vill verkligen INTE se ut som hon. Ingen tjej tycker hon är snygg, ingen killen tittar längtande efter henne. Alla viskar och stirrar och pratar bakom hennes rygg, och säger att hon är äcklig. Och förmodligen går hon runt och tänker att hon är tjock. Hon har fått massa stöd och hjälp, och alla vet om det, hela hennes klass är typ involverad. Fördjävla hemskt, så vill man ju verkligen inte ha det. Hon är nog det värsta fallet jag sett faktiskt... Är i klass med de värsta bilderna man får upp när man googlar anorexia. USCH!

Ofta kan jag dock tycka att andra väldigt smala kroppar är fina, men som jag skrev i ett tidigare inlägg finns det faktiskt en gräns för när jag inte tycker att det är snyggt längre. Jag misstänker att den gränsen kanske är lite lägre för mig än för folk som anses 100% "normala" i sin kroppsuppfattning, men hon har då verkligen passerat den gränsen.. med kanske inte vet jag uppemot 5-10kg, vilket är ganska mycket!

Idag var jag på gymmet iaf.. blev 55 min spinning. Men jag var så himla trött.. kändes som att jag höll på att somna och kunde bara tänka på att komma hem. Varje steg hem kändes som en enorm kraftansträngning. På vägen hem köpte jag en stor flaska cola zero, det var ganska längesen jag hade det hemma senast... kände att jag saknade det och har redan druckit upp halva flaskan. Till middag blev det 3 små falafelbollar och 1,5 dl kokt cous cous...

Kände dock ett visst vemod idag efter att ha sett den där tjejen och hört mer om henne. Blev rätt illa till mods. Vill verkligen inte hamna där. Men å andra sidan vet jag att det inte kommer att hända. Jag värdesätter mina vänner och mitt sociala liv alldeles för mycket. Ingen vill umgås med ett sånt psyko som hon.

Nu blir det plugg och sova!

Idag har jag:

gått på 1 timmes promenad,

ätit "brunch" (1/2 tallrik pastasallad och 1 bit kladdkaka)

gått på 1 timmes spinning

gjort 250 situps.

Till sist druckit 1 kopp örtte och tagit en proteinshake (200 kcal)

Funderar på om det kanske skulle funka att äta "riktig" mat endast till lunch (äter i skolan med jobbiga neatfreaks som lägger sig i allt, så jag måste ha MAT med mig) Och köra shakes till middag och lättfil till frukost. Då skulle jag lätt komma under 700, eftersom shaken innehåller 100 kcal/port om man blandar med vatten istället för lättmjölk. (Idag tog jag hälften vatten, hälften lättmjölk)

Men nu är det dags att sova...! Äntligen... fast jag borde plugga mer.. har redan kuggat en facking jävla bajstenta... (sorry)

Under 700 kcal idag iaf!

Lördag då:

Vaknade, tog lite bröd. Gick på långpromenad till Ica. Köpte naturgodis (vid 17-tiden) Gick hem, drack te, åt mer choklad. Utgång blev bestämt, tog en dusch. Spydde, måste kunna ha fodralklänning.

Utgång, shotta Bacardi, festa, dansa, gå till McDonald´s och fyllekäka lite pommes, kommer hem, hittar kvarvarande 100g mörk choklad, trycker snabbt, duschar och spyr upp det mesta.... FAN VILKET JÄVLA LIV.

Vågen visade 50,8 kg imorse.