Tänkte uppdatera er om hur det går i "kampen mot tårtan"

Tårtan är (och ska så förbli)  fortfarande orörd. Mamma har hunnit äta upp halva.

Marilyn vs. Tårtan

1-0

Gick ut iallafall. Började gå lite... satte på bra musik... och började sen springa!

Blev 1 mil, duktiga jag.

Fast gud vad segt och stumt det kändes... ush.

Och på slutet fick jag världens satans håll som inte gav med sig, men jag vägrade låta smärtan vinna, och fortsatte ändå de sista 2-3km så att det blev en mil... urk.

Nu är det iallafall dags att stretcha, sen tänkte jag ägna mig lite åt vanity, typ tvätta håret, måla naglarna, gå ut och sola lite... typ fräscha till sig.. kan behövas... blev sjukt svettig när jag sprang,

(i och försig beror det på att jag tar BURN innan, som ökar förbränning = svettas)

Totalt intag hitintills idag:

2dl naturell yogurt + 1 kopp te.

Kommer dock behöva äta middag med mamma ikväll, men det får vara OK.

Enligt Runkeeper har jag ändå bränt runt 700 kcal på min runda, så jag hamnar väl ändå på runt 200 - 300kcal plus idag endå... jag kan leva med det tror jag.

Usch, skulle aldrig kunna springa med sällskap.. det är typ för privat. Skulle ni kunna?

Ush vilken segdag jag har idag... Har inte ork för nåt egentligen.. borde ge mig ut för att springa.. men orkar verkligen inte.

Värsta latfisen.

Okej, dags för mitt tankeexperiment. (Blir lättare då)

1) Jag vill ut! (Inga ska/måste/borde) Utan jag VILL ut. Banka in i skallen.. bonk bonk.

2) Jag är duktig om jag bara går, så på med löpargrejer och ut och gå... inget tvång, så får vi se vad det leder till.

Har kommit fram till att det där med tvång sällan funkar, då blir man som ett trotsigt barn som ska göra tvärtemot, och hittar anledningar till varför man inte ska istället.

Istället bör man försöka tänka att man VILL istället.

Tex VILL jag inte äta den där tårtan,

jag VILL gå ut och springa,

jag VILL gå till gymmet

och jag VILL känna hunger. SÅDESÅ!